Det blir grannt. Huset. Så härligt och långt in i hjärtat grannt att jag nästan börjar böla.
Går på upptäcksfärd med lilla N. Vi hittar en fjärilslarv, en snabb spindel, ett björkhänge, en schysst pinne och ungefär ett kilogram gråsten. Larven och spindeln får lite hjälp ut på ängen, resten av fynden lastas i mina byxfickor. Lilla N är glad och intresserad. En riktig uteunge. Den bästa sortens unge som finns. Söt som socker är hon oxå. Jodå. Jajamensan.
Kollar på huset igen. Det blir grannt på riktigt. Nu fattas bara lite tak och lite el, så blir huset schysstare att se på och bättre att bo i. Min nattlig aktivitet kan dessutom omkategoriseras från glo-i-taket-och-grubbla-sönder-skallen till tryna-kudde-och-ha-ork-att-le-om-dagarna. Taket kan jag kirra på egen hand, om Mästaren hojtar vad jag ska göra. Antagligen kan jag fixa elen oxå (jordfelsbrytaren ska väl förhoppningsvis förhindra att jag blir stekt), men visionen är ju att ha ett kök innan det blir höst och kallt. Mina elkunskaper är i dagsläget begränsade till att 1. spika dosor och 2. inte spola vatten på strömbrytare. Kan med andra ord ta lite tid för mig att... tja... haja läget, lixom...
Men, man ska ju inte ha bråttom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag gillade ert hus innan med ;-)Kommer det bilder sen? Här har det inventerats tyger. Jag VET att jag hade handvävda mjölsäckar någonstans. Men vart? Här ska sys brokor och coif.
SvaraRaderaFörresten, du har mail ;-)
Bilder, ja! Och det ska ju bli köksfest här oxå (så småningom), så det kommer inbjudningskort i din gröna låda, bara så du vet!
SvaraRaderaTack för mail! Kul grej! Låter apspännande!