Egen kompost är guld värd, men det blir inte mycket till kompost om man inte är omtänksam. Varmkomposten som pysslades om så mycket i början, har blivit sorgligt negligerad en längre period. Av den goda kompostlukten märks ingenting numera. I stället osar det blött och mögligt och trist.
Jag försöker röra om i smeten, men lyckas inte så bra. Svär en del, men det går inte bättre för det.
För att rädda min potentiella mullgullgruva har jag bestämt mig för följande taktik:
1. Göra ett nytt försök att röra om ordentligt. Denna gången med spade i stället för grep.
2. Blanda i strö av ett eller flera slag. Spån har funkat bra tidigare, lixom tidningspapper i remsor.
3. Ha för vana att röra om vid varje tillskott till komposten som görs.
Om jag misslyckas redan med punkt 1, så återstår väl inget annat än att öppna komposten, tömma den och sedan skotta tillbaka allt i den igen. Omrörning lär det ju i alla fall bli i så fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
jag brukar ösa i färsk hönsgödsel när farten är för dålig. men nu har frugan kört bort hönseskiten till en annan plats. Attans.
SvaraRaderaJaha. Ja, jag får väl ösa lite hönsgödsel över mig och se om jag får lite mer fart... för det är ju hos mig bristerna ligger, inte hos komposten.
SvaraRadera