himlabröd

Börjar dagen med att sno ihop lite matbullar. Funderar över hur komplicerat och avancerat många helt vanliga saker har blivit. T ex vårt dagliga bröd.

Bröd har blivit industri. Något svårt. Avlägset. Något vanliga människor inte begriper sig på. Och om någon trots allt dristar sig till att baka sig en brödlimpa, så ska det i alla fall inte ske utan konsumtion.

Det behövs bakmaskiner och redskap från fina butiken, exotiska ingredienser och alltid, alltid en våg. Och så ett antal böcker, förstås. Exklusiva med porriga, blanka bilder på mjöl i motljus. Utan alla pryttlar går det inte att baka. Du skall icke tro att du kan knåda en deg! Du skall köpa, köpa, köpa!

Brödbakning är inget att analysera eller låta sig imponeras av. Det är inte i närheten av hjärnkirurgi eller rymdforskning. Brödbakning bara är. Att knåda deg är rena terapin. Den sortens terapi som nästan kostar gratis och som funkar för alla.

Jag gör grovbullar med morot i. Med smörsmör och ost är min sena frukost en färd till himmelriket.