söndag 18 januari 2009

på trädgårdsmenyn

Här finns drygt ett hektar att leka på. 10006 kvm för att vara exakt. Mot norr ligger den s k ängen, numera stängslad för att erbjuda betesmark åt kompisens hästar. Det som (med väldigt god vilja, en stor dos humor och mullvadsögon i motljus) kallas trädgård, omger boningshus och loge mot öster, söder och väster.

Tanken är att skapa platser för allt sånt familjen vill kunna göra i en trädgård. Lilla N ska ha sin egen yta att härja på, med sandlåda, lekstuga, gungor och minidamm. Det ska finnas bra odlingsland och gärna även ett växthus. Drömmen om ett badhus med bastu lever fortfarande. Flera mer eller mindre undanskymda platser i olika storlekar för ensamhet och sällskap står oxå på önskelistan. Vissa delar av trädgården lämnas orörd alt. sköts på ett sådant sätt att oxå fjärilar, humlor, ormar, grodor, fåglar, konstiga baggar, snäckor och sniglar, ekorrar och annat levande trivs.

Just nu erbjuder trädgården följande när det gäller sånt som är gott:
Två äppleträd planterade för ett resp. två år sedan. Ett Melba och ett Ryskt vinäpple. De äppleträd som fanns här tidigare föll offer för sork och get.
Två stora plommonträd av okänt märke. Ger ganska kasst med frukt, men de plommon som blir smakar gott.
En hel flock svarta vinbär som genomlider föryngring varje år. Nu är buskarna hyfsat ansade. Runt omkring i trädgården finns tusentals små vinbärsplantor som alla får stå kvar och frodas bäst de kan.
Ett fåtal hösthallon som inte har fått vara ifred för älgar och rådjur, samt dundermånga vildhallon.
Två krusbärsbuskar, en hyfsat stor och en klen jäkel. Invicta båda två.
Hylle så det räcker och blir över, men även den lömska druvflädern har smugit sig in - och den är inte så kul.
Några hundra kvm nässlor. Plockas till soppa och torkas till hönsen. Jag visionerar om att ta tillvara och göra tyg.
Gula krikon eller det där andra namnet som jag har glömt, men som låter ungefär som pomperipossa.
Ett rabarberstånd som ger kraftiga stjälkar. Passar bäst i köket. Ska man äta rå stjälk, bör man ta en tunnis.
Sex nyplanterade "buskar" av klarbär/surkörsbär, varav fyra växer bra, en växer rätt dåligt och ytterligare en visade tecken på levnadstristess redan i somras.
Ett bigarråträd som nog behöver en polare för att vilja sätta frukt.
En aronia. Mitt livs första.
... och så rätt många rönnar som det aldrig har tagits bär från samt en flock stora och små hasselbuskar från vilka några nötter aldrig har provsmakats.

En del grejer saknas. Päron- och bigarråträd ska planteras, lixom fler äpplesorter. Röda och gula vinbär samt jordgubbar, hallon och smultron ska flytta in. Något mer rabarberstånd skulle vara bra; en gammal, smal sort från brorsans trädgård lockar mest. Det hade oxå varit roligt att stifta bekantskap med t ex slån, havtorn och rosenkvitten. Björnbär behövs till mannagröten. Och så mer aronia, förstås. En ensam buske är ju knappt lönt. En mindre kryddodling vore oxå fint. Gärna i närheten av sommarens utematplats.

Nu ska bara den här sabla vintern lämna mig ifred (det kan snöa hos grannen i stället), sedan ska här grävas och grejas så spaden glöder.

1 kommentar:

  1. Här är en man som också funderade på långsamhet och kvalitet. http://schlaug.blogspot.com/2009/01/arne-naess.html

    SvaraRadera